Ödets dimmor

Siaren Agaithas stod ensam i sin kammare och begrundade sin senaste vision. Han bävade inför det kommande kriget. Många av hans släktingar skulle få sätta livet till och i dessa tider fanns det så få kvar. Han skakade på huvudet och skingrade tankarna. Det fanns inget utrymme för att tveka nu. Alternativen var otänkbara och ansträngningarna hade varit stora för att få alla brickor i spelet till deras nuvarande position. Rapporten hans spanade bekräftade att tidpunkten var optimal för att agera. Sakta sträckte han sig efter sin runstav. Ödet kallade och Agathias skulle inte låta det vänta längre.

Från det djupa mörkret

Ett rop av hunger hade hörsammats och Karybdis vaknade ur sin dvala under resan genom tomheten. Länge hade den färdats och väntat, väntat på släktets kall.

Nu var den äntligen på väg och dess egen hunger vaknade när den såg till vilken plats den inbjudits. Likt en döende asteroidsvärm sänkte sig den väldiga Karybdis ner över Janus II och ansikten vändes uppåt i förtvivlan över den nya farsotens ankomst.

I människors hjärtan

 Janus II har varit en relativt orörd planet. Men med Imperiets ankomst kom även dess skugga. För i människans hjärta finns alltid ett mörker som de inte kan förtränga. Ett mörker som växer sig allt starkare och starkare för var dag som Imperiets maskineri tar sig längre och längre in i planetens inre.

Detta mörker sprider sig som en farsot över planeten och vad som tidigare var oskyldiga shamaners mässande mot den tomma natthimlen eller blod spillt i sanden blir nu ett offer till de gudar var tron inte är gjord av guld.

Den dag då Janus II kommer att blöda kommer allt närmare.

Behemoth-svärmens ankomst.

Svärmen var oroad. Avskuren från den Stora Svärmen var den strandad, utan något att äta. Och svärmen behövde äta.

Äta.

Växa.

Trevande känner den efter i den tomma rymden. Tomt. Öde. Livlöst.

Nej. Inte helt livlöst. Två planeter med föda på inom räckhåll. Den stora hungern vaknar i det kollektiva sinnet.

Långsamt börjar den avdelade svärmen, ett fragment av Den Stora Svärmen Behemoth, sträcka ut sina tentakler. Äntligen ska den få äta igen.