Stentavlorna del 2

Agathias fick ännu en vision och denna visade en plats inte allt för lång från den position de var. Siaren var dock oroad. Även om de nedgjort demonerna för stunden skulle de komma tillbaka och den plats som Agathias sett i sin vision var precis en sådan plats som demonerna letade efter. En plats där warpens närvaro kunde ses med blotta ögat.

Uppgiften kunde synas enkel, att föra de fyra tavlorna till det altare som transporterats in via den web way de kommit från. Men Agathias farhågor blev besannade och när hans trupper ryckte framåt så vibrerade luften av warpens närvaro och demoner från flera av de oheliga gudomar manifesterade sig och gick till angrepp för att försinka dem.

En vild strid utbröt när plague bearers mötte dire avengers på öppet fält och Tzeensch magiska eld regnade från himlen. Tiden gick och sakta men säkert tog sig eldarerna närmare sitt mål men allt för långsamt. Redan hade flera av deras grupper fallit för fiendens eld.

Howling banshees lyckades tränga igenom fiendens linjer och förstöra en av tavlorna medan det fortfarande var möjligt. De hade stoppat demonerna för stunden men det var ingen seger. Demonerna hade flera av tavlorna och skulle säkert kunna tolka runorna ändå även om det stora hotet avvärjts. Agathias visste att de skulle komma tillbaka. Sådan var warpens varelser.

En tävling månne?

Vi var ett gäng som satt nere hos mig i kväll och snackade om att ev. arrangera en ruinbyggartävling för att inspirera och för att få lite byggnader att slåss i både för city fights och för vanliga slag.

Vi kom fram till att det lät trevligt och att med ev. sverokpengar så kunde man använda de att dela upp på alla som var med. På så sätt var det inga problem för de som kände att de kanske inte hade 400:- att lägga ut... Sssmmrt!

Vi kom till och med fram till en uniform basstorlek så att det gick att modulbygga för ruinerna att passa tillsammans eller som enskilda bitar. Detta hade GW också tänkt på och jag hittade en grymt inspirerande och intressant variant av vad vi pratade om. De byggde hela brädet i moduler och kunde på så sätt blanda allt hur de ville. Läs den mycket inspirerande artikeln [HÄR].

Vad säger ni? Ska vi helt enkelt bestämma oss för en tävling där vi alla bygger en varsin ruin och sedan röstar vi helt enkelt på vilken vi tycker är justast? Jag har givit ett förslag på regler nedan. Dessa kan ändras men gör en kommentar till inlägget om ni känner att ni vill vara med samt med ev. ändringar i reglerna.

REGLER:

• Basen är 20x20 eller 20x40 cm.
• Det är ett imperietema på ruinen men man kan lägga till detaljer som går i ens egen armés tema.
• Alla ska börja samtidigt och från dagen man börjar så har alla 14 dagar på sig att bli klara.

Stentavlorna del 1

Om det var Agathias vision om de fyra stentavlornas betydelse som lett demonerna till dess plats eller ej var inte viktigt. Just nu var det stentavlornas säkerhet som hade högsta prioritet. Siaren tittade ut över slagfältet som mer liknade en massa av kroppar i rörelse än en regelrätt strid.

Plague bearers nedgör Eldar Guardians

Demonerna hade dykt upp från intet precis lika oberäkneligt som alltid och direkt kastat sig in i den stora massan av eldarernas försvar. Ruinen hade förvandlats till ett dödens fält där Guardians fallit för den färgglada eld som demonerna kastat.

Dock var det förruttnelsens demoner som skulle fortsätta slakten och trots att ruinen fylldes av ljudet från otaliga shuriken-vapen så lät de sig inte stoppas. Det blev en vild strid när Howling banshees kastar sig in i närstrid. Dock lyckas de inte nedgöra demonerna som slog tillbaka.

När stiden såg som ljusast ut så kom något annan vidrig skapelse ut från warpen. En stor demon vilken vomerade över de dire avengers som förskansat sig i tornet. Åter igen så dränktes ruinen i ljudet från otaliga shuriken-vapen som alla försökte dräpa den enorma demon som precis anlänt.

Fler demoner anlände och tog sikte på ruinen där två av stentavlorna fanns. Eldars taktiska överläge gav dem dock en dyrköpt seger men Agathia kunde inte känna någon tillfredsställelse. Allt för många eldarer hade fått sätta livet till för att försvara dessa tavlor som nu behövde förstöras. Han återvände till sitt meditationsrum för att se om han kunde få svar på hur tavlorna skulle förintas.

En obeveklig styrka

 I sin vilja att konsumera allt i deras väg så styrde tyraniderna från Behemoth mot vad de på håll trodde var människor. Men inte ens doften av förruttnelse avskräckte deras hunger utan de drabbade samman med en mindre grupp demoner som knappt gjorde motstånd.

På kort tid hade de nedgjort den sista demonen och fortsatte i hög fart mot nästa mål i hopp om mer biomaterial att assimilera.

Att förhindra att små problem blir stora

Agathias hade lokaliserat den som befolkningen kallade för Överste Weisentahl, mannen som enligt visionerna skulle falla för de förledande makterna. Under skydd av mörkret positionerade han sina soldater. Under de tidiga stadierna av stridigheterna lyckades eldarerna slå ut en kejserlig tanks. Den imponerade krigsmaskinen lyste upp de tidiga morgontimmarna vilket markerade starten på hårda stridigheter.

Överste Wisentahl började skrek högljut ut order till sina mannar för att få dem att kämpa ner de förrädiska xeno-varelserna som med högt tempo avancerade mot hans position. Förlusten av stridsvagnen var allvarlig och när sedan Överkommisaren Leibnitz krossats av en Wraithlord såg läget desperat ut. Den livvakt av ogryns som följde Leibnitz flydde i vild panik efter att ha sett sin hjälte falla. Som tur var lyckades den Sentinel som han hade till sitt förfogande att stoppa Agathias framfart innan den förstördes. Bredvid Weisentahl så lyckades efter hot om arkebusering hans mannar med raketgevär att skjuta ner Wraithlorden. Läget såg för ett ögonblick ljust ut för den kejserlige översten men precis när han började se sig om för att observera läget på slagfältet såg han en trupper runda en ruin bakom honom. Det sista han hann tänka innan han nedgjordes av en skur av rakbladsvassa metallskärvor var en tanke om var Sly tagit vägen i oroligheter. 

Agathias plan hade lyckats. Förlusterna var hårda men hans mannar hade utplånat alla spår av fienden. Nu hoppades han bara att mokeigherna på planeten skulle vakna och börja slåss mot rätt fiender.

Alaitocs farseer förutspår Behemoths framryckning

När Alaitocs farseers skådar in i framtiden ser de en mindre men viktig styrka av Behemoth dra fram igenom gamla ruiner. Om de bara slår ut Hive Tyranten så kommer svärmens framfart stoppas avsevärt.

Något i spådom verkade vara fel dock och tyranidernas framfart tar den utsända eldar-styrkan med överraskning. De bestämmer sig ändå för att möta den annalkande svärmen i ruinerna.

Det stora vidundret som Eldar tänkt ta ut flyger på läderartade vingar upp på en ruin med ett gällt skriande. Medan det brutalt decimerar Howling Banshees antal får det ta emot en koncentrerad eld från Eldar.

Det verkar skaka av sig träffarna nästan oberört, men fast beslutna rycker eldar ändå fram. Hive Tyranten verkar tveka ett ögonblick och står kvar i skottfältet.

In rusar genestealers mot farseer och sina dire avengers, förbi det som återstår av howling banshees. Eldarerna gör ett gott motstånd men de har lite att sätta emot de tänder och klor som kommer emot dem och farseern får ensam kämpa mot flera monster innan även han faller.

Men hans offer är inte i onödan, nu faller Hive Tyranten för eldars massiva eldgivning och målet är uppnått. Men striden är ännu inte över...

Utan farseerns starka sinne kan de svävande huvud-monstrena börja visa vad den kan och snart flyr guardians och en viper sprängs av psykisk energi.

De få banshees som är kvar försöker ta sig an svärmen av termaganter och efter att tagit ett otal med sig dör de, överväldigade av ren mängd.

Kvar står rangers, på andra sidan fältet, och en walker. Men utan något väsentligt mål att skjuta på.

Så. Alaitoc når sitt mål och dödar tyranidernas ledare. Men det kommer inte gå till historien som en seger, det hela var för dyrköpt.

Ännu mer hus

Nu har Wermelin också färdigställt sitt hus och jag tänkte visa upp även detta konstverk. Det gick åt förvånansvärt lite sand för att ströa två stora baser. Vitlimmet var det lite sämre ställt med.

Timell hade varit stolt över mig

Så har det första huset blivit färdigställt... Mäktigt! Wermelin är i full gång att basa sitt hus och det ser ut att bli lika bra. Tänkte bara inspirera er andra till att börja pyssla med terräng, det är hur kul som helst.

Det är riktigt gött att se en terrängdel som verkligen gör spelet roligare att spela. Det är bara att börja bygga allihopa!

Ödets dimmor

Siaren Agaithas stod ensam i sin kammare och begrundade sin senaste vision. Han bävade inför det kommande kriget. Många av hans släktingar skulle få sätta livet till och i dessa tider fanns det så få kvar. Han skakade på huvudet och skingrade tankarna. Det fanns inget utrymme för att tveka nu. Alternativen var otänkbara och ansträngningarna hade varit stora för att få alla brickor i spelet till deras nuvarande position. Rapporten hans spanade bekräftade att tidpunkten var optimal för att agera. Sakta sträckte han sig efter sin runstav. Ödet kallade och Agathias skulle inte låta det vänta längre.

En försmak av hunger

Demonarméns frammarsch hade varit händelselös under den korta tid den sökt Janus II efter ett plats att anlägga fader Nurgles trädgård. Armén hade splittrats upp i sökandet och Pox valde att marschera norrut längs vad som på de imperiska kartorna skulle kallas spåren av den gamla väg 792 mot Gorthmal Hills.

De små mot de små.

I utkanten av ruinerna till Hablonds Hold överfölls så plötsligen Nurgles utsända av en mindre styrka ur Hive Fleet Karybdis. Nurgle gav snabb respons och kastade sig glatt mot fienden.

Miniscule the ridicule's last stand

Tack vare sin robusthet stod de sig länge mot den utsvultna horden, men till sist föll de till föga för den vida överlägsna fienden.När solarna gick ned den natten fanns inte ett spår kvar av Pox´s trädgårdsparty.

Battle report #1

I ett inledande slag så skulle Space marines under ledning av Kapten Talos reparera ett kommunikationsrelä för att kunna beordra in förstärkningar. Men innan innan reparationerna är helt klara så överfalls de av demoner. Läs hela rapporten nedan.

Battle report #1

PS. Detta är en inledande post för att se hur man skulle kunna utveckla våra battle reports. Alla får såklart göra egna battle reoprts på sitt sätt och lägga upp dem här under taggen battle report men jag tänkte utveckla detta och skriver gärna några rader om det. vad tycks? DS.

Från det djupa mörkret

Ett rop av hunger hade hörsammats och Karybdis vaknade ur sin dvala under resan genom tomheten. Länge hade den färdats och väntat, väntat på släktets kall.

Nu var den äntligen på väg och dess egen hunger vaknade när den såg till vilken plats den inbjudits. Likt en döende asteroidsvärm sänkte sig den väldiga Karybdis ner över Janus II och ansikten vändes uppåt i förtvivlan över den nya farsotens ankomst.

I människors hjärtan

 Janus II har varit en relativt orörd planet. Men med Imperiets ankomst kom även dess skugga. För i människans hjärta finns alltid ett mörker som de inte kan förtränga. Ett mörker som växer sig allt starkare och starkare för var dag som Imperiets maskineri tar sig längre och längre in i planetens inre.

Detta mörker sprider sig som en farsot över planeten och vad som tidigare var oskyldiga shamaners mässande mot den tomma natthimlen eller blod spillt i sanden blir nu ett offer till de gudar var tron inte är gjord av guld.

Den dag då Janus II kommer att blöda kommer allt närmare.

Behemoth-svärmens ankomst.

Svärmen var oroad. Avskuren från den Stora Svärmen var den strandad, utan något att äta. Och svärmen behövde äta.

Äta.

Växa.

Trevande känner den efter i den tomma rymden. Tomt. Öde. Livlöst.

Nej. Inte helt livlöst. Två planeter med föda på inom räckhåll. Den stora hungern vaknar i det kollektiva sinnet.

Långsamt börjar den avdelade svärmen, ett fragment av Den Stora Svärmen Behemoth, sträcka ut sina tentakler. Äntligen ska den få äta igen.

Janus II

I sektorn Mordant Zone finns ett system som döpts till Geminus systemet. Imperisk närvaro finns endast på Janus I och II. På Janus I drivs stora gruvor som på bara några århundraden nästan urholkat hela planeten. Janus II däremot har precis börjat prospekterats då planeten fram till för bara något decennium sedan inte varit terraformerad.

Nu finns det en imperisk närvaro på norra hemisfären som till stor del täcks av savann medan den södra fortfarande är uteslutande sand och sten. Dock verkar fler raser vara intresserade av vad planeten har att erbjuda och i det sista har mindre strider utbrutit mellan Imperiet och Xenos.